Hur flyttar man mensen

Mensen kan komma olägligt, som till exempel i samband med ett evenemang eller en resa. Det finns flera sätt att påverka när menstruationen infaller. Processen med menstruation och ägglossning styrs av hormoner som kan beskrivas som signalämnen i kroppen. Genom att påverka hormonerna kan du även styra mensen. Efter lite informationssökning om ämnet på bland annat 177, netdoktor samt mer specialiserade sidor framgår det tydligare hur det går till.

Det finns två huvudsakliga sätt att kontrollera menstruationerna, med specialdesignade läkemedel eller p-piller. Läkemedel som flyttar fram mensen och P-piller är hormonpreparat.

Mediciner som flyttar fram mensen är skonsamma mot kroppen och ger en bevisad effekt. De är dessutom det enda alternativet om du inte äter p-piller. De innehåller vanligen ett hormon som kallas för gestagen eller gulkroppshormon som det även kallas. Trots att de är skonsamma mot kroppen kan vissa kvinnor ändå uppleva negativa sidoeffekter, särskilt de som är känsliga för hormonpreparat. Medicinerna är receptbelagda. Användning är okomplicerad, så fort du tar medicinen börjar effekten och så fort du slutar avtar dess verkan och mensen kommer som vanligt.

P-piller används normalt som preventivmedel men innehåller en mix av hormoner som även kan flytta fram menstruationen. För att påverka när menstruationen kommer måste man ändra hur man doserar och använder pillren. I normala fall äter man pillren under en period för att sedan ta uppehåll och sen börja på en ny karta. Om du vill skjuta fram mensen kan man lite förenklat säga att du struntar i uppehållet och påbörjar en ny karta direkt efter den gamla är slut. Det finns dock en viss variation på p-piller och exakt användning, så det kan skilja sig lite exakt hur man gör. Effekten kan är inte lika säker som för syftet särskilt utformade läkemedel. P-piller är i första hand ett preventivmedel och resultaten när det används för att påverka mensen kan skilja sig en del mellan individer.

Vad är pigmentfläckar och leverfläckar?

Missfärgningar på kroppen och ansiktet är ett vanligt fenomen som kommer i olika former, färger samt storlekar. Vanliga ord som används för missfärgningar är pigmentfläckar och leverfläckar. Det är en viss skillnad på det som ofta kallas pigmentfläckar och leverfläckar.

För de som drabbas är det en vanlig reaktion att vilja bli av med dem. För att veta hur man ska gå till väga måste man först ha lite information om vilken sorts missfärgningar eller pigmentförändringar de handlar om. Likt alla andra ämnen mellan himmel och jord är internet en bra plats att påbörja informationssökningen. Sidor som internetmedcin, 177, netdoktor ger kortfattad allmän information. Det finns även många bra nischade sidor som ger specifik information om pigmentförändringar på huden, en av de bättre är denna sidan.

Närmare förklaring
Med pigmentfläckar brukar man vanligen mena pigmentförändringar i huden. Lite enkelt kan man sammanfatta begreppet som att ett tillfälligt överskott eller överproduktion av pigment i huden ger en mörk missfärgning. Färg och form kan skilja sig, det kan röra sig om allt från nästa hudfärgade till väldigt mörka färger. Fläckarna är ofta ljusbruna eller bruna.

De vanligaste orsakerna till förändringarna är melasma, chloasma samt lentigo. De två förstnämnda är kanske den vanligaste anledningen till tillfälliga eller permanenta förändringar. Lentigo är en vanlig orsak när man passerar 40 års ålder. Även hudsvampar kan ge en effekt som påminner om pigmentfläckar. Svampinfektionen Pityriasis versicolor ger en kosmetisk effekt som liknar missfärgningar på huden, men beror inte på att förändringar i hudens pigmentering. Leverfläckar är något som alla har, och kan på sätt och vis sägas vara en slags pigmentfläck. De är permanenta pigmentförändringar som bildas när en stor koncentration av pigment samlas på en plats och bildar ett mörkare område. De är oftast små och har väl definierade gränser mot den omgivande huden. De är som innan nämnt mycket vanliga, alla människor har åtminstone en leverfläck någonstans på kroppen.

Melasma och chloasma uppträder främst på ansiktet men kan även drabba andra delar av kroppen. Fläckar som är ett resultat at melasma/chloasma kan variera i utseeden. De visas ofta som fläckar eller områden med ett flammigt eller ljusbrunt utseende. Missfärgade områden kan vara relativt stora. Ålderfläckar eller lentigo kan likna leverfläckar, men har vanligen en ljusare färg. De är även vanligen något större och kan vara sämre avgränsade.
Pigmentfläckars utseende påverkas mycket av hur djupt i huden de sitter. Huden är som bekant uppdelad i ett flertal lager, och i samband med pigmentfläckar finns det tre huvudsakliga typer.

Epidermala pigmentfläckar sitter nära hudytan. Färgen kan variera mellan ljusbrun till mörkbrun. De är vanligen bruna eller mörkbruna. Gränsen mellan det missfärgade området och den omgivande huden är vanligen väl definierad. Dermala hudfläckar sitter djupare ner i huden. Fläckarna är inte väl definerade, gränsen mellan missfärgningen och den omgivande huden är ofta diffus. Färgen är ofta ljus.Den vanligaste kulören på dermala fläckar är ljusbrun. Den tredje typen kallas för blandad typ. Pigmenteringen kan anta en mängd olika färger, allt från ljusa eller mörkt bruna nyanser till blåaktiga kulörer.